Kemikalieskatten når inte målen

Kemikalieskatten når inte målen

Den första juli 2017 infördes kemikalieskatten, en viktbaserad punktskatt på elektronikvaror som kan uppgå till 320 kronor per produkt exklusive moms (400 kronor ink moms). HUI Research har på uppdrag av ElektronikBranschen, Svensk Handel och EHL (vitvarubranschen) utrett i vilken utsträckning kemikalieskatten haft avsedd effekt och kan konstatera att så inte är fallet.

Inför kemikalieskattens införande gjordes på regeringens uppdrag en utredning (SOU 2015:30) som prognostiserade konsekvenserna av skatten. I utredningen drogs slutsatserna att skatten förväntades ge upphov till årliga skatteintäkter om 2,4 miljarder kronor, en minskad försäljning av elektronikvaror med 4,5 procent per år, en förflyttning av den totala elektronikförsäljningen (till svenska konsumenter) från svensk detaljhandel till obeskattad internationell e-handel med 0,4 procent samt stora hälsobesparingar.

Utvärderingen från HUI Research visar att staten varit för optimistiska i sina beräkningar av skatteintäkterna som skulle uppgå till 2,4 miljarder, men i själva verket endast landat på knappt 1,3 miljarder under första året. Ser man även till skattens följdeffekter på statskassan, exempelvis uteblivna momsintäkter, är den statsfinansiella effekten marginell och kan i värsta fall vara negativ.

Enligt HUI Researchs beräkningar leder skatten till högre priser i Sverige relativt i andra länder. Även skattens effekter på utlandshandeln ser ut att ha underskattats av regeringens utredning. Kemikalieskatten leder till lägre marginaler för svenska företag, samt mellan 600 och 1 400 färre arbetstillfällen i branschen.

– Kemikalieskatten hjälper varken miljön eller hälsan. Nu visar det sig att den inte heller tar in pengar till statskassan, säger Klas Elm, Elektronikbranschen, i en kommentar.

HUI Research utredning hittar du här.